söndag 9 oktober 2011

Min partianalys

Jag har blivit anklagad för att vara "politisk". Vad det betyder vet jag inte. Erkänner att jag som alla andra har åsikter i politiska frågor. Tror mig ana att man menar "partipolitisk", att jag stöder ett visst parti.

Tyvärr, jag kan nog aldrig anpassa mig till ett enda parti. Det finns för- och nackdelar med alla partier. För mig finns två allt överskuggande frågor i vår tid;
globaliseringen och miljö- och klimatfrågan.

De två nyaste partierna i riksdagen har både vuxit ur dessa frågor medan de "gamla" är mer eller mindre usla i båda. Så här ser jag i dagsläget på våra partier:

Sverigedemokraterna har vuxit ur globaliseringen. De väljer sämsta tänkbara väg för att tackla frågan, nämligen rädsla och strutsbeteende. De är rädda för all förändring och utveckling och framförallt inte nyfikna och beredda att se framåt.

Miljöpartiet driver de andra partierna framför sig i avgörande och viktiga frågor. Däremot har de bara på senare år halvhjärtat sagt ja till att vi är en del av Europa och har inte gett mig sin syn på Sveriges roll i en globaliserad värld. Dessutom har de aktivt bidragit till att vi har den mest kapitaliserade skolan och förskolan i västvärlden - inte bra.

Moderaterna är ett stort och viktigt parti. Dom får medhåll av mig i att det inte är bra att ge människor pengar och sen ställa dem vid sidan av samhället. Alla har vi rätt och skyldighet att vara delaktiga i samhället på de villkor vi klarar av. Däremot är det inte heller bra att moderaterna tar bort pengarna och låter folk stå både fattiga och vid sidan av.
Det avgörande felet med moderaterna är att allt de signalerar till mig är att människan är en egoistisk varelse som bara strävar efter pengar, prylar och makt. Allt ska säljas för pengar, snart är luften vi andas en vara på en marknad.
Min grundmurade övertygelse är att vi människor är sociala varelser. Livets mening är andra människor, att göra saker tillsammans för vårt gemensamma bästa, att ha kul medan vi gör det och dela efter behov. Jag har sett och upplevt det om och om igen och det är en grundmurad uppfattning hos mig.

Folkpartiet är det enda europeiska partiet, vilket är bra, men tyvärr sträcker sig inte folkpartiets globalisering utanför Europas gränser. Partiet har rätt i att vi ska ställa krav i skolan, men det är framförallt lärare, rektorer och politiker som ska visa resultat enligt min mening. Det är elever och föräldrar som har rätt att ställa krav på kunskapsförmedling i skolan, inte tvärtom.

Centerpartiet har lämnat allt jag tyckte var bra, småfolksfrågorna och miljön. Kvar finns en medieanpassad rar flicka. Jag föredrar Christina Andersson.

Jag är kristen, men lockas inte av kristdemokraterna. Vilken kristendom representerar dom; fundamentalistiska pingstvänner eller mina goda kristna efsare i Skellefteå? Muslimer, kristna och judar har samma Gud, vad säger KD om det? I Palestinafrågan, globaliseringen och miljöfrågorna är de ett frågetecken för mig.

Så har vi vänsterpartiet som tävlar med SD om titeln Det Mest Konservativa av alla partier. Dom stannade i utvecklingen nån gång på 1960-talet och jag har inte hört något framtidsinriktat eller ens nutidsanpassat annat än skattehöjningar från dom. Internationalister som inte ens vill vara med i EU??

Sist men störst, socialdemokraterna. Dom byggde landet och dom gjorde det väl. Dom byggde landstinget och dom har utvecklat Eskilstuna in denna dag. Men vad vill dom i morgon? Nationen är en 1800-talskonstruktion som inte längre har någon verklig roll. Arbete, pensioner, miljöfrågor, sparpengar, ungarnas framtid - allt bestäms på en internationell scen där vi inte är med. Vad vilja socialdemokraterna?

Och den gemensamma sektorn som partiet byggde upp - vad vill dom med den? Att alliansen vill riva ner allt som går vet vi. Socialdemokraternas stora misstag var att de lät de anställda få större inflytande än folket över det gemensamma. Så länge det består kommer alliansens alternativ med utförsäljning att vinna slaget om väljarna.

Sist och slutligen kan jag inte hjälpa att tycka att satsningen på miljö och klimat verkar halvhjärtad.

Sådär, nu har jag gjort mig till ovän med alla partipolitisk engagerade vänner och bekanta. Övertyga mig gärna om att jag har fel!
Cassandra

2 kommentarer:

dweezil sa...

Är det inte en rätt borgerlig Anna? Hon som beundrar Thatcher som hade som mål att krossa facket, är hon bara en rar flicka. Och är det mest konservativa partiet verkligen det parti som faktiskt är en smula systemkritiskt, i dessa tider av klimathot och finanskris? / Patrick

Cassandra sa...

Kul att nån reagerar! Tja, jag tycker flickan C kan få en chans.
Tyvärr, jag ser inget som inspirerar mig hos vänsterpartiet. Däremot Wall streetprotester, Tunisien och Kairo.