lördag 21 april 2012

Slöjan skymmer sikten

Den norske galningen, en rad högerextrema partier, medier och andra är väldigt upptagna av att araber och muslimer är på väg att ta över. Lite pinsamt att dom missar att den stora förändringen i världen sker på helt annat håll.

Araberna må ha olja, en välsignelse eller en förbannelse är frågan, för det betyder att de sedan lång tid är stenhårt hållna i diktaturer stöttade av västvärlden. Folkens frigörelse tar sig därför ibland extrema uttryck, men först med fredliga demonstrationer har de lett till viss framgång.

Sedan Sovjetblockets fall har väst styrts av USA. För att upprätthålla sina extremt stora militärutgifter och sin ekonomi i sönderfall har USA startat "kriget mot terrorismen" med fullt fokus på arabvärlden. Media följer snällt med och opinionen har fullt upp med svartmuskiga faror och oändliga turer i USA:s presidentvalskampanjer.

Samtidigt händer det stora saker i resten av världen. Kina har på kort tid tagit över den ledande rollen på i stort sett alla områden utom militär anfallsmakt.
En enda siffra för att visa vad som händer. Bilen är den grundbult som byggt USA och väst:
2009 producerade Kina 13,8 miljoner bilar. USA producerade 5,7 miljoner. I Kina steg produktionen med 48 procent. I USA sjönk den med 24 procent.
Begrunda den långsiktiga betydelsen av detta.

Kina köper företag, råvaror och mark i Europa och resten av världen. Världen förändras, men vi matas varje dag med tredje kandidaten till republikanernas presidentnominering medan jag vågar påstå att knappt någon i Sverige vet namnet på den som styr Kina.

Min poäng är att om vi slutar vara rädda för den där kvinnan i slöja som vi möter på gatan och i stället tar reda på vad som händer i tysthet i styrelserummen i de bolag som styr världen, så kanske vi också kan påverka framtiden. Partier och media - ta ert ansvar!

Cassandra

söndag 15 april 2012

Om sakers betydelse

För andra gången har jag varit med om att tömma ett hus med två personers samlade liv i saker. Det ger perspektiv på vad vi samlar omkring oss och dess värde. En ful vas som stått på samma hylla i 40 år får ett eget värde. Det är svårt att göra sig av med föremål, ting, saker, prylar vi förknippar med dom vi älskar och deras historia.

Nu handlar inte detta om några storkonsumenter, tvärtom, svärmor var inte sentimental, hon kastade mycket. Men båda var också barn av sin bondekultur, en hemslöjdskultur där alla sydde, virkade, knypplade, svarvade, täljde och snickrade.

Jag står med ett berg av hemvävda lakan med knypplade spetsar och slingrigt vackra monogram, här finns blekingesöm på dukar och bonader, näversöm i lampor och tavlor, vackert mönstrade damastdukar med servetter, handdukar, hemvävda gardiner, väggbonader med tänkespråk... Som om inte det var nog har jag redan plockat på mig från mitt eget föräldrahem.

Och vi använder ju påslakan. Lägger jag på en duk är jag hela tiden rädd att någon ska spilla rödvin för jag kan ju inte det dom kunde om fläckborttagning. Väggarna kan ju inte bara vara täckta med sömmade bonader.

Spara till barnen - men tre pojkar, vågar jag hoppas att någon av dom kommer ihåg vem som vävt och sömmat, kan dom skilja på hemvävt och köpetyg? Kommer dom att bry sig? Vad kommer deras partner att tycka om svunna kvinnors arbete?

De här sakerna har ett riktigt värde. Dom är gjorda med arbete och kärlek. Varje liten del är omsorgsfullt arbetad, ingen fåll är ful, baksidan går att vända utan att skämmas.

Vi lever i en överkonsumtion utan like. Vi handlar, köper, shopar saker utan värde. Samtidigt förkastas ting där arbete och skönhet är nedlagt. Hur gick det till, hur löser jag detta?

Cassandra

onsdag 4 april 2012

Ska doktorn ge neutral information om landstinget?

Moderaterna i Landstinget Sörmland tycker att information från landstinget ska vara neutral. De har tagit sin förtroendemannatid till att räkna politiska citat i 200 pressmeddelanden från 2011. I stället för att vara glada för att landstinget är öppet och kommunicerar mer än de flesta är partiets ledare upprörd.

- Det är ett allvarligt problem att landstingets officiella kommunikation, som borde vara objektiv och saklig, i så hög utsträckning präglas av partipolitiska uttalanden från majoriteten, säger Magnus Leivik, gruppledare för moderaterna, i en kommentar till rapporten.
I detta är han överens med Eskilstuna-Kurirens ledarskribent Alex Voronov, som också tycker att offentlig sektor ska hållas fri från besvärande påminnelser om att den är demokratiskt styrd.
Samma sak menar många ledande tjänstemän och åsikten uttrycks ofta i insändare; sammanfattningsvis - låt doktorerna bestämma, dom vet bäst. Och följdriktigt; låt doktorerna informera, dom är neutrala

Jag har aldrig hört någon utveckla den här teorin. Vilka doktorer - är det distriktsläkarna, ögonkirurgerna eller hjärtläkarna som ska bestämma hur sju miljarder ska fördelas mellan dem och informera om framsteg och bakslag?
Ska det ske i något slags storforum eller i traditionell form där statusen avgör vilka frågor som ska informeras om och vem som ska uttala sig? Och hur är det med sjuksköterskor, undersköterskor, sjukgymnaster, fastighetsansvariga, inköpschefer och alla andra som arbetar i sjukvården? Kanske är det egentligen patienterna som borde kalla till presskonferens och uttala sig!

Demokratin är effektivast
Expertvälde i all ära, men själv är jag en varm anhängare av att experter och patienter har var sin röst att utse dom som har ansvar för hur pengarna ska fördelas och vilka områden som ska prioriteras. Min uppgift som medborgare blir att ta reda på till exempel om partierna vill satsa mest på förebyggande hälsovård eller hjärtkirurgi och göra mitt val.

När väljarna sagt sitt har majoriteten fyra år på sig att genomföra det dom lovat. Till sin hjälp har dom 7 000 anställda som ska arbeta i den riktning majoriteten av sörmlänningarna vill att sjukvården ska gå.

Självklart måste väljarna få rapporter under de fyra åren, så de kan utvärdera i nästa val. Ska rapporterna ske i en särskild "politisk" värld eller ska de kopplas till verksamhetens resultat? Landstingsledningen är länken mellan politik och verksamhet och den länken är extremt viktig. Utan en bra koppling mellan politiska mål, budget och resultat pågår verksamheten utan att beröras av politiska beslut och då är demokratin och valen meningslösa.

Sen kan jag tycka att politiker inte behöver ta åt sig all ära. Ibland gör verksamheterna fantastiska insatser som de kan få visa upp utan att nån politiker står bredvid och påpkar att de anslagit pengarna. Vi väljare förstår nog ändå.
Jag kan också med säkerhet säga att den som vill påverka i minoritet gör det bäst genom en positiv dialog. Den som hela tiden letar fel och anklagar tjänstemän när de gör sitt jobb ger i alla fall inte mig något vidare förtroende.

Cassandra