Har läst ut första delen av Glaspärlespelet. Fick den av en arbetskamrat för något år sen och han fick Glaskupan av mig. Har inte haft någon ambition att läsa, men nu gjorde jag det. Märklig bok. Chockartat slut. Undrar vad han egentligen menar med sin drömvärld för akademiska tänkare, fri från makt, pengar, ära och kvinnor - en framtidsvision som lite slutar i en mardröm. Den kom ut 1943 vilket antagligen förklarar en del.
Förutom att jag blir provocerad av att Hesse upppenbarligen ser kvinnan som oförmögen till tänkande på en högre nivå uppfattar jag det som en framtidsdröm, ett önskesamhälle som han inte själv riktigt tror på, en lek som man måste växa ur och se verkligheten. Det märkliga är också att den tänkande världen är historielös och helt skild från den andra världen där allt går på.

En relektion är att vår värld är ännu mer tanklös än förkrigstiden. Var förs viktiga samtal om filosofi, konst, vetenskap, religion?
Hur för vi vidare konsten att tänka till barn och ungdomar - finns det någon ambition hos våra utbildare att förmedla människosläktets erfarenheter för att nästa generation ska bygga en klokare, fredligare och bättre värld?
Det ser mörkt ut när skolan börjar bli en station där man enbart lär sig hur man tar reda på det man behöver när man behöver det (det var en känga till stadshusdirren...)
Är vi inte på väg mot en tid när det nästan anses malligt att tänka. Vis, erfaren, klok är begrepp som knappast används längre. Och hur lär man sig egentligen att tänka? Genom att läsa och resonera - Platon förde dialoger; för vi dialog i skolan eller som vuxna? Nej knappast. Media utvecklar en stil där allt ska vara kort, svart eller vitt, inga nyanser. I jobbet rusar vi på och presterar, presterar utan att stanna upp, tänka, resonera, se vart det leder.

Tja, han får en att tänka, så nog var han värd Nobelpriset kanske. En annan orsak är väl att julklapparna är köpta och inslagna, köttbullarna är trillade, badrummet är skurat, granen är klädd - en stilla timme inträdde innan det bär iväg med släkt och firande. Den låga solen är precis på väg ner. Jag tror jag tar en öl innan jag börjar med potatisgratäng och rökt rådjur.

God Jul! önskar
Götilda