tisdag 16 november 2010

Finns det en chans?


Valet ett nederlag. Nu har partiledaren avgått och media får tokspel - jag är redan trött på att läsa namn, namn namn.

Tänk om det fanns något som hette politik. Tänk om det största partiet på allvar diskuterade vår tids viktiga frågor.
Exempel 1
vad ska det bli av den gemensamma sektorn?


Dom snackar om att "jobben" är den viktigaste frågan och att bara 22 procent av de som yrkesarbetar röstar på S.
OK, vi är cirka en miljon människor som jobbar i den gemensamma sektorn. Vad har socialdemokraterna tänkt sig för framtid för våra jobb? Som det ser ut nu går vi bara och väntar på att någon privat ska konkurrera ut oss. Det finns ingen diskussion alls om vad vi vill med det vi tillsammans investerat i och byggt upp.

Själv är jag övertygad om att det är helt fel att vinstintresse ska vara det enda som kan driva utvecklingen framåt. Det finns en rad saker som vi gör både billigare och bättre tillsammans; skola, sjukvård, infrastruktur, miljösatsningar och kultur bland annat. Därför vill jag ha kvar en förändrad gemensam sektor.

Vad behöver diskuteras? Jo, vänstern lyckades inte få bort paragraf 32 i det privata näringslivet. Där styr fortfarande arbetsgivaren för att uppnå företaget mål.
Då gjorde man i stället offentlig sektor till fackets spelplan. Fackliga företrädare eller politiker som varit beroende av facket har alltid styrt över offentlig sektor.
Det har lett till att de anställdas intressen i stor utsträckning är viktigare än demokratiskt fattade beslut om mål för verksamheten.

Men hur förhåller sig fackliga krav när arbetsgivaren är du själv och dina medmänniskor som gemensamt kommit överens om vad pengar ska användas till? Den diskussionen fördes aldrig.

Var går gränsen mellan att hjälpa varandra frivilligt och att bli avlönad? Det diskuterades inte heller, utan löstes genom att effektivt blockera alla frivilliga insatser i skola, barnomsorg, äldrevård och annan offentlig verksamhet.

Och vad gör vi när de som är anställda av oss andra inte gör det vi bestämt? I snart 20 år har riksdagen ställt krav på att alla barn ska få en viss grundläggande kunskap efter nio år i skolan. Nu senast sjönk betygssnittet i grundskolan i hela Sverige i fjol. I vår stad släpptes närmare 200 tonåringar ut i livet med stämpeln "oduglig" i pannan. Men är det inte skolan som är oduglig?

Den kommunala skolan kan fortsätta att inte leverera resultat utan någon ifrågasätter lärarna. I privat drivna skolor produceras. Där har lärarna normala arbetstider och de förväntas lära eleverna det som står i läroplanen. Snart har alla förnuftiga föräldrar flyttat sina barn till en skola där lärarna lär eleverna.

Situtationen är likartad på många andra håll - poliser vill inte jobba på obekväma arbetstider, läkare vill inte jobba på vårdcentraler eller i äldrevård, ungdomsverksamheten är inte öppen när ungdomarna är lediga...

Klarar socialdemokraterna att ompröva fackets roll i offentlig sektor? Jag är mycket tveksam. Då är det lättare att prata namn och popularit i oändlighet.
Götilda

1 kommentar:

infoufot sa...

Så sant som det är sagt. Hur ofta fokuserar vi inte på fel sak för att rätt sak är för svår att ta itur med. Jag kan skriva en låååång lista...