Facebookdemokrati

Ibland ser vi inte skogen för alla trän. Politiker i kommuner och landsting lägger ner mycket möda och stora pengar för att medborgaran ska få inflytande. Synpunktshantering, medborgarförslag, epetitioner... Jag jobbar själv med ett sånt projekt just nu och i kommunen utvärderas i årsredovisningen medborgarnas möjlighet att påverka. Samtidigt snackar kommunstyrelsen i Eskilstuna med i stort sett hela stan:

Jimmy Jansson (S) har 1 309 vänner på Facebook.
Moderatledaren överlåter åt Jari Pustinen att kommunicera med 527 vänner
Niklas Frykman (FP) har 896 vänner
Magnus Johansson (MP) har lyckats dölja sitt vänantal, men jag är säker på att det är många
Lotta Jonsson (KD) har 1 222 vänner
Maria Mauritzon (C) har 348
Kim Fredriksson (SD) 380
Vänsterpartiets Maria Chergui döljer sin FB-sida men Maud Ekman har 204 vänner.

Väldigt många av dom här vännerna bor i Eskilstuna och har alltså möjlighet att följa hur deras lokala politiker tänker och tycker i olika frågor. De kan även föra dialog med politikerna. Det är inte ovanligt med 50-60 inlägg när kommunstyrelsens ordförande har skrivit något. Ibland diskuterar dom med varandra inför alla sina vänner.

Jag vill påstå att det här är minst lika demokratiskt som när det bodde en folkvald politiker i varje kvarter och alla kunde dryfta sina synpunkter med någon lokal politiker de kände.

Hörde en äldre politiker fräsa över att fullmäktigeledamöterna twittrade under mötena - stopp och belägg, kan det bli bättre än att medborgarna kan följa debatten via twitter och kanske blir lite mer intresserade av den lokala politiken?

Det är väldigt mycket farhågor och kritik av sociala medier. I veckan fick vi veta att vi blir deprimerade av Facebook... man får lust att citera gamla greker som skrev om slöa och usla ungdomar. Måste vi alltid vara rädda för allting?

Gå in och blir vän med alla politiker! Lyssna hur dom resonerar. Kom med dina egna förslag. Själv lobbar jag för ett hamam i nya badhuset!

Cassandra