lördag 20 november 2010

Tips 4 - lyssna utåt!


Om man på några år har förlorat så där en miljon röster och dom tappra som är kvar kanske är det som ett sista försök att ge partiet chansen. Vad gör man då?

Det verkar inte som nån bra idé att låsa in sig och låta dom som sedan många år utformat politiken få leda framtidsdiskussionen. Allt medan media öser på för att så split mellan dom som aspirerar på makten.

Nej det är inte trovärdigt. Dags att gå ut och lyssna. Lyssna på dom nya medlemmarna, dom som försökt säga något men som ingen lyssnade på och på de gamla medlemmar som inte är försörjda av partiet och inte har något eget intresse i makt.

Men kanske framförallt. Fråga väljarna! Vad är det dom saknar och tvivlar på? Vad är det som ger dom glädje och framtidstro?

Skippa allt som liknar en enkät! Demokrati bygger på samtal. Det är själva livsnerven i demokratin - att tala med varandra. Det finns inga genvägar. Prata på! Vi har inga folkrörelser längre - starta nya!

Och lura media genom att inte tillsätta nån ny partiledare - bilda ett kollektivt ledarskap, gör vad som helst för att undvika att allt fokuserar på person i stället för politik!

Sedär en bunt goda råd
Götilda

torsdag 18 november 2010

s-tips 3 - Miljön

Alltså. Hur trovärdig är en gammal metallombudsman när det gäller klimatfrågan? Tillväxt säger dom i kör. Jag tittar på sonens hög av kläder och min egen för den delen. Makens hög är mest elektronik. Vi är prylmissbrukare. Säger man slita ut tittar folk konstigt. När slet du senast ut ett klädesplagg innan det slängdes? Undantaget är elektroniken där jag kan svära på att dom monterar in ett chip som ska gå sönder senast efter tre år.

Har ni sett bilderna på vårt ekologiska fotavtryck, det vill säga hur mycket av jordens resurser en svensk eller en nigerian förbrukar. Inte kul. Fotavtrycken räcker liksom inte till alla.

En miljösosse är innerst inne fortfarande tillväxtnörd. Dom antar att tekniken kommer att utvecklas så fort att vi hinner ikapp klimatet och jordens resurser. Behaglig tanke. Jag ägnar mig åt den när jag susar fram i min pruttgasbil. Oerhört skönt med en bil som inte värmer upp jorden. Fast den kräver ju vägar och gruvor och en massa elektronik och...

Nej, jag tror inte det räcker att hoppas på teknik och tillväxt. Dessutom längar jag innerligt efter andra värden i livet än konsumtion. Visst, när livet är tungt piggar det upp med en ny tröja, men jag har ju så många redan.

Dra en annan visa än tillväxt om ni vill ha min framtidsröst!
Götilda

onsdag 17 november 2010

Sossetips del två - Världen finns!


Det är det här med jobben. Om vi nu inte bara pratar i slagord så har dom som inte jobbar i den gemensamma sektorn i många år undrat över vad den privata sektorn ska pyssla med i framtiden. Resten av världen har lagt beslag på det mesta. Visserligen går järnmalmen så det ryker för att Kina växer och köper allt som finns, men tillverkning av bilar, köksutrustning, kläder eller fartyg var det länge sen vi gjorde nån stor framtid av. Att tro på IT kan vi glömma. Den nischen skeppas iväg till Indien och Kina fortare än vi hinner blinka.

Det finns fortfarande dom som säger att det är exportindustrin som resten lever på. I vilken värld dom lever vet jag inte, men det är ungefär lika klyftigt som att säga att det är jordbruket vi lever på. Sanningen är väl att det är tjänsterna som bär upp samhället. Turistindustrin lär vara världens största bransch och den består nästan bara av tjänster.

Tjänster är förstås fint om någon lågavlänad städar åt en högavlönad och vi andra bidrar till lönen, men om samma lågavlönade tömmer pottor i hemtjänsten är det inte lika politiskt intressant.

Min bild är att allt hänger samman. För att vi ska kunna tillverka något måste vi ha mat att äta, vi måste ha utbildning, sjukvård, försäkringar och då och då måste få åka på semester eller köpa oss en ny tröja. Det enda som verkligen inte behövs är en uppsvälld bank- och finanssektor med överbetalda tjänster.

I den globala värld vi lever görs olika delar i olika länder eller regioner utan nån som helst samordning. Ja, konkurrensen ska ju vara den allt pådrivande och lyckouppfyllande kraften. Är det nån som tror att konkurrens kan ge oss ett trevligt samhälle med jämn fördelning av resurserna lokalt och globalt?

Nej, i ett globalt samhälle krävs en global motkraft mot de ekonomiska drivkrafterna. Lagar och fördelning. Nu pratas det igen om att bankerna ska vara med och lägga riskpengar för att ta en del av stötarna när de drivit Grekland, Island eller Irland i diket. Det pratas, men blir aldrig nån verkstad.

Varken i det senaste valet eller i EU-valet fanns resten av världen med i diskussionerna. Om vi inte ser utanför Sveriges gränser springer vi rätt in i väggen.

Nationalismen är en 1800-talsföreteelse som fanns för att borgaklassen skulle kunna bygga upp industrisamhället utan besvärande konkurrens. Nu är det bara att titta på det sönderfallna Jugoslavien för att se vad nationalism leder till. Är det blomstrande samhällen som stiger upp ur en allt snävare nationalism?

Vakna upp! Vi lever i en värld där precis allt vi gör är berorende av omvärlden. Ett parti måste förhålla sig till detta. I Sverige vågar de flesta partier inte ens säga rakt ut att EU är ett steg i rätt riktning.
Det är i kommuner, regioner och EU vi ska driva vår politik. Lägg ner riksdagen!
Götilda
PS:Men till slut är det nog ändå som pappa alltid sa - det är skogen som bär upp Sverige.

tisdag 16 november 2010

Finns det en chans?


Valet ett nederlag. Nu har partiledaren avgått och media får tokspel - jag är redan trött på att läsa namn, namn namn.

Tänk om det fanns något som hette politik. Tänk om det största partiet på allvar diskuterade vår tids viktiga frågor.
Exempel 1
vad ska det bli av den gemensamma sektorn?


Dom snackar om att "jobben" är den viktigaste frågan och att bara 22 procent av de som yrkesarbetar röstar på S.
OK, vi är cirka en miljon människor som jobbar i den gemensamma sektorn. Vad har socialdemokraterna tänkt sig för framtid för våra jobb? Som det ser ut nu går vi bara och väntar på att någon privat ska konkurrera ut oss. Det finns ingen diskussion alls om vad vi vill med det vi tillsammans investerat i och byggt upp.

Själv är jag övertygad om att det är helt fel att vinstintresse ska vara det enda som kan driva utvecklingen framåt. Det finns en rad saker som vi gör både billigare och bättre tillsammans; skola, sjukvård, infrastruktur, miljösatsningar och kultur bland annat. Därför vill jag ha kvar en förändrad gemensam sektor.

Vad behöver diskuteras? Jo, vänstern lyckades inte få bort paragraf 32 i det privata näringslivet. Där styr fortfarande arbetsgivaren för att uppnå företaget mål.
Då gjorde man i stället offentlig sektor till fackets spelplan. Fackliga företrädare eller politiker som varit beroende av facket har alltid styrt över offentlig sektor.
Det har lett till att de anställdas intressen i stor utsträckning är viktigare än demokratiskt fattade beslut om mål för verksamheten.

Men hur förhåller sig fackliga krav när arbetsgivaren är du själv och dina medmänniskor som gemensamt kommit överens om vad pengar ska användas till? Den diskussionen fördes aldrig.

Var går gränsen mellan att hjälpa varandra frivilligt och att bli avlönad? Det diskuterades inte heller, utan löstes genom att effektivt blockera alla frivilliga insatser i skola, barnomsorg, äldrevård och annan offentlig verksamhet.

Och vad gör vi när de som är anställda av oss andra inte gör det vi bestämt? I snart 20 år har riksdagen ställt krav på att alla barn ska få en viss grundläggande kunskap efter nio år i skolan. Nu senast sjönk betygssnittet i grundskolan i hela Sverige i fjol. I vår stad släpptes närmare 200 tonåringar ut i livet med stämpeln "oduglig" i pannan. Men är det inte skolan som är oduglig?

Den kommunala skolan kan fortsätta att inte leverera resultat utan någon ifrågasätter lärarna. I privat drivna skolor produceras. Där har lärarna normala arbetstider och de förväntas lära eleverna det som står i läroplanen. Snart har alla förnuftiga föräldrar flyttat sina barn till en skola där lärarna lär eleverna.

Situtationen är likartad på många andra håll - poliser vill inte jobba på obekväma arbetstider, läkare vill inte jobba på vårdcentraler eller i äldrevård, ungdomsverksamheten är inte öppen när ungdomarna är lediga...

Klarar socialdemokraterna att ompröva fackets roll i offentlig sektor? Jag är mycket tveksam. Då är det lättare att prata namn och popularit i oändlighet.
Götilda

söndag 31 oktober 2010

Lärdomar från 1100-talet


Våra avlägsna släktingar; normanderna, härskade under en mycket framgångsrik tid på Sicilien. Roger och Wilhelm lämnade efter sig kyrkor utsmyckade på det mest fantastiska sätt men det som gjorde störst intryck var hur de hanterade den tidens stora frågor.
Roger var tillsatt av påven i västrom, men i hans rike fanns väldigt många bysantiner med sitt religiösa centrum i Konstantinopel och på ön var muslimska härskare de som föregått normanderna. Befolkningen tillbad alltså samma Gud på tre olika sätt - ungefär som idag.

Hur löste då härskarna detta? Jo, de byggde den mest överdådiga kyrka som tänkas kan. Golven och väggarna upp till ett par meter är rent muslimska, med abstrakta mosaikmönster på vit marmorbotten. Ena halvan av kyrkan är byggd enligt västromersk tradition och den andra är rent bysantinsk, men båda är helt täckta med Bibelns berättelser i guldmosaiker. Fascinerande vackert, utom att man får ont i nacken av att följa alla berättelser om Noa, Adam och Eva eller Jesu underverk högt upp på tak och väggar. Och över allt brer en vänlig Jesus Allhärskaren sina armar över oss.

Finessen är förstås att aldrig har Sicilien varit så rikt och välmående som under denna tid av öppenhet för olika sätt att tolka tron. Kan det vara något att dra lärdom av 1 000 år senare?
Götilda

fredag 15 oktober 2010

Intressant vecka


Angripen på ledarplats i länets två största tidningar. Får se om man har jobbet kvar på måndag.
Denna vecka har politiker stått på torget och samlat namn "mot rofferiet i landstinget" och startat en facebookgrupp med samma namn. Hela oppositionen tågar ut när landstingsfullmäktige ska diskutera frågan.
Min enkla insats består i att hänvisa till den granskning som PricewaterhouseCopper gjort och där det framgår att politikerarvoden hållit sig inom budgetramen=inget rofferi. Det uppfattas som gravt politiskt att påpeka det faktum som ingen av tidningarna tyckt varit väsentligt att framhålla.
Klart det är enklast att tiga och ducka. Men man vill ju inte vara en liten lort.
Götilda

söndag 3 oktober 2010

Min mediebild har rasat

En stor del av mitt liv har jag ägnat åt att arbeta i media. Bakgrunden var enkel - jag ville ge människor en grund att stå på för att fatta sina egna beslut i demokratin.
Gradvis fanns allt mindre utrymme för detta. Som informatör har jag hittat en bättre plattform, men jag har ändå alltid sett journalistiken som en grundval i demokratin. Den tron dog i valet 2010. Det är lite komplicerat att förklara, men jag gör ett försök.

Mediemonopolet
I Sörmland ägs samtliga fyra dagstidningar av en borgerliga koncern. De har drygt 70 000 prenumeranter och skryter själva med att nå 233 000 av länets 270 000 invånare varje dag. De delar flitigt material med varandra. För mig som informatör vet jag namnen på de fem personer som filtrerar all den information vi förmedlar. Fem personer ger hela Sörmland deras bild av landstinget.

Politisk strid
Landstinget Sörmland har bytt politisk ledning fyra gånger de senaste sex åren. Kvar finns en mycket djup bitterhet och misstro som lett till att varje lite fråga ältas i det oändliga. Formaliteter och formuleringar har dominerat debatten sedan jag kom med i bilden för ett år sedan. Arvoden till hel- och deltidspolitiker har varit i fokus. Inga beslut har kunnat fattas. I maj begärde man hjälp från en stor och välrenommerad revisionskonsult för att reda ut tvisterna. Rapporten blev klar i slutet av september.

Kunde inte vänta?
Men tidningskoncernen kunde inte vänta. En månad före valet går man ut i de tre största tidningarna med förstasidor och uppslag inne i tidningen en hel vecka lång.
Artiklarna var ett skolexempel på hur man påverkar: bilder med skuggfigurer, värdeladdade ord som "hemliga rum", "olagligt" och väldigt mycket summor. Bild på landstingsstyrelsens ordförande varje dag. Efter tre-fyra dagar hakar etermedia på. Jag såg ett mediedrev innifrån. Efter en vecka avgick en mycket kompetent, men något nonchalant, ordföranden. Ingen medborgare kunde utifrån media redogöra för felaktigheterna utöver "dom har roffat åt sig"

Vad sa konsulten?
När den juridiskt och ekonomiskt skolade konsulten granskar underlaget kommer han fram till att affären handlar om att politiker delat med sig och delat upp arvoden inom budget på ett sätt som borde ha tagits upp för beslut i landstinget. Tjänstemännen borde drivit på hårdare för att få formella beslut. Illa, men möjligt och kommer med säkerhet att rättas till. Ingen har lidit ekonomisk skada.

Varför kunde inte tidningar vänta?
Hela valdebatten kom att handla om formella fel som inte kostade landstinget något. Hur politikerna förvaltat 7 000 miljoner kronor kom bort, likaså sjukvårdens framtid, regionfrågor, miljö och annat.
Två reportrar utan någon kompetens på området tillåts breda ut sig på sidorna. Revisorernas professionella genomgång avfärdades med "Inget nytt". Att landstinget inte lidit ekonomisk skada har inte fått någon framträdande plats.

En person har fått sitt liv krossat.
Landstingets rykte har lidit stor skada.
Var finns mediegranskningen?

Götilda