Grekland och Turkiet

Sköldpadda vid romersk lämning från 100-talet i Perge

Det pågår ett grekiskt drama. Svårt att inte följa utvecklingen. Är Papandreo hjälte eller bov? En nation i depression. Ska det gå att vända?

Samtidigt kom jag nyligen tillbaka från en mycket intressant rundresa i grannlandet och trätobrodern Turkiet. Där var det bara optimism. En påtagligt stolt ung guide berättade om Europas högsta tillväxt. Överallt såg vi nya hus, nya vägar, nya bilar och mycket skog. Bergen påminde om Dalarnas blånande och skogsklädda vidder. Också en skillnad mot Grekland där taniga buskar brukar dominera i torra bergstrakter.

Jag tror inte på nationalkaraktärer eller att greker och italienare jobbar mindre än vi andra. Däremot är det uppenbart att de förklaringar vi får om Europas ekonomi inte ger några bra svar på vår tids frågor. Vi har också väldigt begränsade perspektiv och kunskap om oss själva och omvärlden.

Turkiet har historisk alltid haft en tydlig koppling till resten av Europa, samtidigt är Anatolien en brygga till Asien och Mellanöstern som vi så väl behöver. Vi kanske har en del att lära av utvecklingen i det land som tillsammans med Finland lyckats behålla sin självständighet genom två världskrig!
Cassandra