Hade en diskussion idag om hur en offentlig organisation ska kommunicera med omvärlden. Den frågan är inte helt enkel.

Världen idag bloggar, facebookar, youtubar, twittrar, sms:ar och mycket mer av hjärtans lust. Individen är van att uttrycka sig och kommunicera oavbrutet, nästan dygnet runt.

Hur ska en stor demokratiskt styrd och hierarkiskt uppbyggd organisation anpassa sig till detta? Den sociala webben bygger enligt min uppfattning på ett väldigt personligt nätverkande. Jag väljer vilka jag vill kommunicera med och hur. Hur bloggar Staten, kan kommunen var en kompis på Facebook? Ska vi lägga filmer på politiska debatter på You tube?

Det finns lysande exempel; en kommundirektör som använder bloggen som ett styrmedel för förändring och utveckling. Men han har en sällsynt begåvning i att uttrycka sig och en genomtänkt syn på vad han vill uppnå. Det är sällsynt. Dessutom kräver det en fin balansgång gentemot de politiker som styr organisationen.

Jag tror svaret är att pröva sig fram. Kanske föräldrar och personal på en förskola kan ha en gemensam grupp på Facebook, kanske vissa personer kan få i uppdrag att "personifiera" organisationen eller delar av den. I vilket fall är jag säker på att vi inte kan låta bli att följa utvecklingen, vara nyfikna och våga pröva.
Götilda